Den barnkonventionella lekplatsen

Barn utformar offentliga lekmiljöer tillsammans med konstnärer

Hur skulle våra offentliga rum se ut om barn fick vara med och bestämma från början? I Den Barnkonventionella Lekplatsen utformar barn sina egna lekmiljöer tillsammans med konstnärer.

Enligt barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågorsom rör dem. Den barnkonventionella lekplatsen är ett treårigt projekt som utforskarhur barn genom konstnärliga processer kan bli medskapare av sina egna lekmiljöer i det offentliga rummet.

I ett samarbete mellan Konstfrämjandet Bergslagen, parkavdelningarna på Örebro ochKumla kommun samt Örebrobostäder undersöks hur barns aktiva deltagande i offentligautformningar kan genomföras i praktiken. Under ledning av konstnärer är barn med ochskapar fem nya lekmiljöer som anläggs permanent i Örebro och Kumla. Barn från skolor, fritidsgårdar, särskolor och lokala föreningar deltar i workshoppar vid flera tillfällen under projektets gång och utvecklar idéer, gör modeller, bygger platsspecifika strukturer i skala 1:1. Deltagarna medverkar i hela processen – från förprojektering till anlagd lekmiljö. En av de önskade effekterna av arbetet är att det ska leda till lekmiljöer med högre lekvärde.

Konst och lek som metod

Både lek och konst använder fantasi och kreativitet i ett fritt utforskande som involverar alla sinnen. För att möjliggöra fördjupade kunskapsutbyten mellan barn och vuxna arbetar vi med konstnärer som processledare. Vår utgångspunkt är en förståelse för att en kommunikation som grundas i praktiskt skapande tonar ner vikten av att kunna uttrycka sig i ord och bidrar till att barn och vuxna får en mer jämlik relation. Att konstnärerna är öppna, lyhörda och kan leda en process, utan en på förhand färdig idé om slutresultatet, är grundläggande för att idéerna ska kunna utvecklas i en organisk process där barnen är styrande. Konstnärens roll är att skapa förutsättningar för att barnen ska kunna utforska, utveckla och genomföra sina idéer.

Barns rättigheter

Projektets idé utgår från artikel 12 och artikel 31 i barnkonventionen som blev lag i Sverige 2020. Barns rätt till delaktighet och inflytande är en central del av barnkonventionen. Artikel 12 fastslår barns rätt att bilda sig egna åsikter, uttrycka dem och bli lyssnade på av vuxenvärlden i alla frågor som rör dem. Artikel 31 befäster barns rätt till lek, fritid och deltagande i kulturlivet. Det ingår i barns demokratiska rättigheter att vara med och påverka och vara delaktiga i utveckling av sina egna lek- och uppväxtmiljöer, men i dagsläget får barn sällan möjligheten att utforma offentliga rum, inte ens de platser som är ämnade just för dem. I projektet används konstnärliga processer som verktyg för att öka både barns delaktighet och möjlighet att påverka sina lekmiljöer.

Säkerhet och målkonflikter

Projektet utforskar olika målkonflikter mellan barn och vuxna. En målkonflikt handlar om vuxnas önskan om säkrare lekplatser och barns behov av utvecklande spännande miljöer. Projektet djupdyker i frågan om balansen mellan lekvärde och säkerhet och hur det kan hanteras i balanserade riskbedömningar. Hur skapas ”tillräckligt säkra” lekmiljöer som uppmuntrar ett kreativt utforskande?

Mål och spridning

Målet med Den Barnkonventionella Lekplatsen är att etablera en ny förståelse för hur förvaltare och planerare av lekmiljöer kan arbeta med barnkonventionen som ledstjärna. Kunskap och erfarenheter från projektet kommer att sammanställas i ett vägledningsdokument som kan fungera som en guide för aktörer i fältet. Visionen är att bidra till en förskjutning från att konstnärliga metoder och estetiska lärprocesser används i något enstaka medskapande projekt, till att de blir självklara strategiska verktyg som systematiskt används för att säkerställa barns rätt att vara delaktiga i utvecklingen av sina egna lek- och uppväxtmiljöer. Att barns delaktighet blir en etablerad konvention – både i byggande av nya lekplatser och offentliga miljöer och i underhåll av befintliga platser.

Projektet kommer också att förmedlas genom film, seminarier och studiebesök. Anmäl dig till Konstfrämjandet Bergslagens nyhetsbrev (länk) om du vill få information om aktiviteter kopplade till projektet.

De lekmiljöer som utvecklas och anläggs i samarbete med barn och konstnärer är:

Baronbackarna

Barn från fritidsgården 52:an i samarbete med konstnären Jenny Berntsson, för Örebro kommun. Jenny Berntsson har också bjudit in konstnären Altansukh Demberel som har workshoppar på plats.

Brickebacken

Barn från Brickebackens särskola och Tullängens gymnasium i samarbete med konstnärerna Giovanna Aguirre och Lars Jonnson, för Örebro kommun.

Hjärstaskogen

Barn från särskolan på Vivallaskolan i samarbete med konstnären Jenny Berntsson, för Örebro kommun.

Vivalla

Barn hos Gemensamförening i Vivalla i samarbete med konstnären och barnkulturdesignern Pontus Johansson, för Örebrobostäder.

Älvesta

Barn från Tallängens skola i Hällabrottet i samarbete med konstnären Jelena, för Kumla kommun.

Projektet är ett Allmänna arvsfonden-projekt som pågår under 2021-2024.

Ansvariga

Jelena Rundqvist, projektledare, Konstfrämjandet Bergslagen

Kerstin Wagner, verksamhetsledare, Konstfrämjandet Bergslagen

Mimmi Beckman, planerare, Örebro kommuns parkenhet

Kicki Hendahl, stadsutvecklare och konstansvarig, Örebrobostäder

Lisa Jonsén Skanebo, trädgårdsmästare, Kumla kommun

För att komma i kontakt med ansvariga eller få mer information om projektet maila bergslagen@konstframjandet.se

Följ projektet på Instagram här.

Visa alla