Konstfrämjandets sista utställningen våren 2022 är ett spontant möte mellan smyckeskonstnär Catarina Hällzon, Lindesberg och bildkonstnär Bengt Svensson, Enköping. Båda konstnärerna arbetar med inspiration av naturen. Teknikerna skiljer dem åt.
Teckning
Att skildra det upplevda. Ett behov av at låta handen löpa. Med penna eller pensel. Direkt inför motivet. Ett sätt att minnas och förmedla. Skapandet innebär ett möte mellan trygghet och förtrolighet i det nära och välkända å ena sidan och förundran över landskapets variation och föränderlighet å den andra. Samma vida horisont, men så skiftande från morgonens gråskalor till kvällens skarpa konturer. Samma rumslighet av vegetation, ibland ljus och genomsläpplig, ibland som en tät ridå av djupaste gröna mörker.
Mina mesta landskap är präglade av människan. Naturgivna förutsättningar i möte med ständigt pågående förvandling. År, årstider och så ögonblicket, som kan förändra allt mitt i mötet med motivet.
-Bengt Svensson
Smyckeskonst
Min morfar var en skogens man och en av mina idoler när jag växte upp, den näver han lämnade efter sig när han dog blev grunden i detta arbete. De traditionella rot och näverhantverket har format mina smycken.
Jag har undersökt material och former, bytt ut näver mot metall men sparat tekniken. Jag har valsat metallen tills den blivit så tunn att jag kan använda den till att bygga upp former med traditionella nävertekniker. Jag har skapat nya tekniker. Jag har skalat upp och ner men även av. En ensam rottåga i silver blandar sig väl med de av björk och tillsammans eller var för sig bildar de olika konstruktioner. Det nakna materialet fullt synligt och inte vidare tillrättalagt.
Det är ett projekt som kommit att handla om tid och kärlek. Tiden det tagit att göra, för mig men också alla de som gjort innan mig. Och kärleken, det är kärleken till hantverket som får mig att vilja undersöka och levandegöra mina rötter på detta sätt.
-Catarina Hällzon