VÄNTRUM
Att vänta är att ge sig till tåls; det är att lugna sig, se tiden an, låta tiden gå, ta en paus, köa, hänga kvar, att stå på väntelista. Det kan innebära att dröja, tveka, avvakta, att skjuta upp, att spara, att låta anstå, låta bero, invänta, passa eller bida sin tid.
Väntan är ett utrymme som kan vara både irriterande och frustrerande, men också ge upphov till känslor som glädje, längtan och lättnad. Det är ett rum vars betydelse kan begränsas med fysiska väggar och tid, men har även en mer obegränsad och abstrakt mening. Hur lång en väntan blir beror inte bara på den som väntar, utan även på den eller det som möter eller förväntas bemöta den väntande.
Ingela Svensson arbetar som bildkonstnär, med teckningen som utgångspunkt för de flesta av sina konstverk. Hennes teckningar skapas i alla möjliga storlekar – från små papperslappar till flera meter av platsspecifika väggteckningar. De senare tecknas direkt på väggen under de förutsättningar som finns där de utförs och är unika för varje plats. De existerar under utställningstiden och målas sedan över.
Konsthallen är den tionde platsen sedan 2008 som visar Ingela Svenssons väggteckningar under en begränsad tid. Bilder som endast blir kvar i fotografier, konstnärens dokumentation och i betraktarens minne.
Hennes väggteckningar har utförts i konsthallar, gallerier eller konstmuseer i Eskilstuna, Katrineholm, Västerås, Örnsköldsvik, Hälleforsnäs, Malmö och Klapeida i Litauen.