Konstfrämjandet Bergslagen

2

Konstfrämjandet Bergslagen

Jag är Stenart

I Hällabrottet i Kumla arbetar Jelena Rundqvist och tredjeklassare på Tallängens skola under våren med sten utifrån platsen och dess historia. På olika sätt lär de känna stenen som material, objekt, rum, koreograf och medarbetare.

Jag är Stenart utgår från stenen som material och hur vi genom den kan få syn vår historia och framtid. I det här arbetet är stenen historieberättare, inspiratör och pedagog. Hällabrottet i Kumla har som så många andra samhällen växt upp runt en naturtillgång. Stenen är på olika sätt närvarande, från hällkistan från stenåldern bakom museet, till traktens runsten och domarring och i stenarbetsindustrin med traditioner tillbaka till medeltiden. På 1800-talet fick stenhuggeriet och stenindustrin ett uppsving genom dåtidens arkitektur med påkostade fasadskulpturer. Under andra världskriget, när Sveriges handelsförbindelser var begränsade, utvanns olja ur platsens skiffersten. Lättbetongen, kallad Ytong, som utvecklades från 1920-talet och framåt användes i uppbyggandet av Folkhemmets nya bostadsområden. På 60-talet producerades mexitegel till den nya mexitegel-villorna, en trend som snabbt dog ut efter 70-talet. I Hällabrottet är det tydligt hur våra underjordiska naturtillgångar formar våra liv och samhällen. Det väcker frågor om hållbarhet och vårt förhållande till naturen. Stenen som material riktar sig både mot kommande och tidigare generationer. Genom sina fossilbilder speglar kalkstenen den miljö som skapade den för miljoner år sedan. Vi använder sten till våra gravar för att minnet av oss ska leva vidare. Stenen länkar oss samman med både dåtid och framtid. Dess beständighet blir ett sätt att närma sig bygdens historia och kunskap om tidigare generationer.

Den här stenen berättade för barnen att den heter Stenart och kom att namnge hela projektet.

Grundidén i projektet bygger på kunskap genom görande. I workshops med elever från Tallängens skola kommer Jelena Rundqvist bearbeta och arbeta med sten utifrån platsen och dess historia. På olika sätt kommer barnen att lära känna stenen som material och de rumsligheter som Stenarbetsmuseet består av. Från den grova stenverkstaden från 1800-talet, till salen med gipsförlagor för fasadskulpturer till Yxhultsbolagets gamla huvudkontor som ligger intill museet. Huvudkontoret ritades av en av 1950-talets främsta arkitekter och har ett intarsiagolv i 34 olika marmorsorter som fantasifullt skildrar stenens födelse. I ett annat av huvudkontorets rum kommer en workshopstudio att byggas upp. Studions golv målas och används som en pedagogisk karta, arbetsplats och installation som växer upp under arbetets gång. Utifrån arbetet med eleverna sammanställer Jelena Rundqvist en konstnärlig gestaltning som blir ett bestående avtryck på plats, i form av en skulptural interaktiv installation i sten. Barnen blir på det sättet medskapande till sin närmiljö. De får en personlig relation till Stenarbetsmuseet och upplever att deras kreativa arbete har betydelse och leder ett konkret fysiskt och bestående resultat. Lärarna på Tallängens skola deltar också i arbetet tillsammans med inbjudna utövare från olika områden. Hela processen dokumenteras i video och bild och sammanställs i ett videoverk och i en trycksak om projektet som offentliggörs i en utställning och avslutande presentationen.

I Yxhults tidigare huvudkontor har projeket ett workshop rum där arbetet växer fram.